Jag börjar känna hur hela kroppen protesterar nu. Jag sover dåligt, äter dåligt och gråter mycket. Jag har ont i huvudet, ett tryck över bröstet och känner en nästan förlamande trötthet. Jag förstår ju att det inte ska vara såhär, och förnuftet vet mycket väl att jag kan göra mycket för att må bättre. Att börja med maten är ju ett hett tips, ett annat är ju att försöka få ordning på sömnen, lägga mig i tid osv... Men det är lättare sagt än gjort! Jag orkar liksom inte...