Kanske är det bara att förlika sig med tanken på att det är såhär livet är? Jag har en pojke som älskar mig villkorslöst, trots att jag inte förtjänar det just nu, vem är jag att begära mer?
0 Responses
Skicka en kommentar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)