Frånvarande "vänner".
Det är dags att sätta in stenhjärtat igen. Om jag inte engagerar mig i folk, bryr mig, känner, så gör det inte heller ont när jag inte får något tillbaka när det är jag som skulle behöva omtanke. Stora ord utan handling är ingenting värda! Min bild av vänskap är att finnas till hands, i alla lägen och utan att bli ombedd...
Published with Blogger-droid v1.6.5
4 Responses
  1. Anonym Says:

    Ramlade in här av en slump. Blir ledsen över vad du har varit med om. Hoppas du kommer vidare, ett steg i taget, och att du en dag inte längre behöver känna dig ensam eller rädd.


  2. Rhona Says:

    Tack! OCh jag kan bara säga detsamma efter att ha återgäldat bloggbesöket... :( Fy fan för att världen får se ut som den gör!


  3. Anonym Says:

    Mmm, solen skiner inte alltid på alla... Men jag tar ett steg i taget och hoppas att jag en dag inte behöver känna mig rädd.
    Livet är föränderligt och faktiskt bra OCKSÅ, eller hur?!
    Kram!


  4. Rhona Says:

    Mmm, jag vill gärna känna det, men vissa dagar är det svårare än andra. Men det där vet du säkert allt om, toppar och dalar. Kram!