Jag beklagade mig lite för en vän häromdagen om hur less jag var på allt som hade med karlar och känslor att göra, men att jag faktiskt saknade närhet, sex osv och hur trist det var att leva i ofrivilligt celibat.
Berättade även om hur ett ex som plötsligt börjat höra av sig igen en kväll började prata om just sex, om det vi hade och att han saknade det när han tänkte på det. Han sa att jag hade "A body made for sin", precis som någon tydligen sagt om Marilyn Monroe en gång i tiden... (vet inte riktigt om jag ska ta det som en komplimang eller ej...)
Nåja, i vilket fall som så sa då min vän att hon tyckte att jag skulle passa på och ha så roligt jag bara kunde i väntan på den "rätte". Och hade jag varit som de flesta andra så hade det varit ett gott råd, men nu känner hon inte mig så pass väl att hon förstod hur farliga just de där orden var för mig...
Men tack o lov så gav det mig även en viktig insikt, att det är ju faktiskt inte ett ofrivilligt celibat, det är ju inte så att jag inte får några inviter alls...erbjudanden får jag, men inga som känns lockande, alltså är det ett högst frivilligt celibat jag just nu lever i!
Jag ska verkligen försöka komma ihåg det där, och se det som ett tecken på styrka och på att jag faktiskt är på bättringsvägen från mitt missbruk!
Berättade även om hur ett ex som plötsligt börjat höra av sig igen en kväll började prata om just sex, om det vi hade och att han saknade det när han tänkte på det. Han sa att jag hade "A body made for sin", precis som någon tydligen sagt om Marilyn Monroe en gång i tiden... (vet inte riktigt om jag ska ta det som en komplimang eller ej...)
Nåja, i vilket fall som så sa då min vän att hon tyckte att jag skulle passa på och ha så roligt jag bara kunde i väntan på den "rätte". Och hade jag varit som de flesta andra så hade det varit ett gott råd, men nu känner hon inte mig så pass väl att hon förstod hur farliga just de där orden var för mig...
Men tack o lov så gav det mig även en viktig insikt, att det är ju faktiskt inte ett ofrivilligt celibat, det är ju inte så att jag inte får några inviter alls...erbjudanden får jag, men inga som känns lockande, alltså är det ett högst frivilligt celibat jag just nu lever i!
Jag ska verkligen försöka komma ihåg det där, och se det som ett tecken på styrka och på att jag faktiskt är på bättringsvägen från mitt missbruk!
0 Responses
Skicka en kommentar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)