En skrämmande insikt.
Helgen funkade! Jag fick MASSOR gjort, och det kändes SÅÅ skönt! Började röja och rensa och det slutade med en mindre vårstädning. I det stora hela var det väl ingen jättegrej, men i jämförelse med hur jag var rädd att helgen skulle bli så var detta helt underbart!
Efter en relativt intensiv lördag så ägnade jag sedan söndagen åt nöje, trevligt umgänge och välbehövliga skratt. Blev dock ganska rädd när jag mitt i ett skratt la märke till lillkillens reaktion...han såg först helt ställd och en aning chockad ut, sen övergick det till att han skrattade med oss och sen kom han till mig helt lycklig och sa "Mamma glaaaad". Underbara unge, nu när jag tänker på det så minns jag inte ens när jag sist skrattade sådär hjärtligt, så jag förstår att han blev förvånad... Skrämmande ju!