Inatt var en minnenas natt. Det var mycket tankar och känslor som kom tillbaka, sådär som det gör för mig ibland.
Skillnaden denna gången var att jag inte desperat försökte mota bort känslorna som ville fram utan jag tillät mig att känna, jag var nere en stund, jag grät i min ensamhet och det var ganska tungt ett tag om jag ska vara helt ärlig...men efteråt, efteråt kändes det ganska befriande. Och när jag väl somnade framåt småtimmarna så sov jag lugnt utan de välbekanta mardrömmarna som periodvis är vardag i mitt liv, och dessutom så vaknade jag med en bra känsla i kroppen, jag var inte "deppighets-bakis" som jag brukar vara efter en sån natt.
Så kanske är det så jag ska försöka göra under mina dalar? Kanske gör det dalarna mindre djupa? Eller var det bara så att mina grundförutsättningar förändrats sen sist, att jag nu är lite starkare och på grund av det har lite lättare för att hantera situationen?
Hur som helst...det var en "bra" deppighet för en gångs skull, det var skönt att få ur sig lite, skönt att få gråta och därigenom bearbeta ännu en liten bit till. Jag kommer fixa det här! Jag kommer ta tillbaka makten över mig själv och mitt egenvärde, han ska inte få förstöra min framtid också...han har gjort tillräckligt mycket ont i det förflutna!
Skillnaden denna gången var att jag inte desperat försökte mota bort känslorna som ville fram utan jag tillät mig att känna, jag var nere en stund, jag grät i min ensamhet och det var ganska tungt ett tag om jag ska vara helt ärlig...men efteråt, efteråt kändes det ganska befriande. Och när jag väl somnade framåt småtimmarna så sov jag lugnt utan de välbekanta mardrömmarna som periodvis är vardag i mitt liv, och dessutom så vaknade jag med en bra känsla i kroppen, jag var inte "deppighets-bakis" som jag brukar vara efter en sån natt.
Så kanske är det så jag ska försöka göra under mina dalar? Kanske gör det dalarna mindre djupa? Eller var det bara så att mina grundförutsättningar förändrats sen sist, att jag nu är lite starkare och på grund av det har lite lättare för att hantera situationen?
Hur som helst...det var en "bra" deppighet för en gångs skull, det var skönt att få ur sig lite, skönt att få gråta och därigenom bearbeta ännu en liten bit till. Jag kommer fixa det här! Jag kommer ta tillbaka makten över mig själv och mitt egenvärde, han ska inte få förstöra min framtid också...han har gjort tillräckligt mycket ont i det förflutna!
0 Responses
Skicka en kommentar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)