Får panikkänslor när jag tänker på att jag inte kommer ha någon att gå med på de aktiviteter som redan är inbokade för två, och ännu värre blir det när jag tänker på att jag kommer få genomlida ännu en ensam nyårsafton....

Som vanligt, det är inte HONOM jag sörjer allra mest (även om det gör ont att han inte tycker lika mycket om mig som jag började tycka om honom), det är tanken på att jag nu är ENSAM igen som är värst!