En lång natt.
Det har blivit många sådana den senaste tiden... Vissa sömnlösa nätter är sådana nätter då det är värt att vara vaken, när det ger så mycket mer. Men inatt var det kämpigt.
Inatt var det en sådan natt då jag var rädd för att somna, rädd för mig själv, mina känslor, tankar och framförallt drömmar.
Jag känner inte igen mig själv längre. Hur gör man när känslorna bubblar över? Hur kommer man ifrån oro och drömmar som plågar en?
Jag är rädd för att tappa bort det som jag trodde var JAG, det var så mycket enklare när det var allt jag visste, och nu vet jag inte hur jag någonsin ska kunna ta mig tillbaka till det!