Jag börjar på allvar tro att det är något fel på mig! Jag är tydligen inte kapabel att umgås "normalt" med andra människor...jag har tydligen inte kommit så långt som jag trodde. Jag är inte redo att riva muren ännu för när jag gör det så går jag sönder lite inombords och jag är rädd för att jag sårar folk i min närhet med mina dumma tankar och handlingar! Jag vill inte det! Så nu backar jag igen...drar mig in bakom muren och stannar där ett tag till. Jag behåller min trasiga själ för mig själv så jag inte riskerar att dra med någon annan ner i fördärvet! Det gör ont...men jag måste nog...
0 Responses
Skicka en kommentar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)