Nya gardiner och oro i själen.
Helgen har varit märklig. Inplanerade saker som inte blev av, smärta och nyckfullhet och enorm tacksamhet. Allt på samma gång, i en salig röra. Och min själ hinner inte med!
Hur gör man för att pausa livet? För att få en chans att stanna till, andas och tänka?
Nåja, med hjälp av mina nära har jag nu äntligen börjat få lite ordning på mitt vardagsrum som jag förut vantrivts så i, i helgen kom det till och med upp nya gardiner! Gör ordning i hemmet att kaoset inombords känns lite lättare att hantera? Eller är det bara ett sätt att sysselsätta sig och sopa det inre kaoset under mattan? Den omtalade verklighetsflykten...jag vet att jag är bra på det, alltför bra!
NEJ! Nu måste jag hitta pausknappen...
Ja jag vet...jag säger emot mig själv, men det är så det är i mitt inre nu. Upp och ner som värsta berg-o-dal-banan och häftiga skiftningar i sinnet.